För ca två veckor sedan talade jag med en person i min omgivning och blev förvånad först men sedan när jag tänkt lite blev jag så ledsen!
Talade sedan med en annan person i telefon och blev återigen ledsen...
Jag har två barn som jag ÄLSKAR och håller av av hela mitt hjärta, precis lika lika mycket- vad som än händer!
Jag har sjukdom i min familj - det kan ingen rå för men det är skillnad på sjukdom och sjukdom!
Vissa sjukdomstillstånd får man klanka ner på och ha många många åsikter om - andra ska man vara deltagande och förstående - VEM avgör vad du får pracka på mig som anhörig till en person med en sjukdom?
Hur mycket ska JAG som anhörig till en person med en livslång obotlig sjukdom tåla av dig -dig och dig?
Hur mycket kan DU tala bakom min och min familjs rygg?
Vem är det som är mest RAKRYGGAD Du eller jag ?
Jag står upp och är ärlig och öppen med vår familjs sjukdom men du -DU som är sjukare än sjukast i din mytomani och ljugande - du är en RIKTIG looser!
Det är JAG som är mest rakryggad och JAG kommer alltid alltid att se till båda mina älskade ungars bästa - inte göra bort dom inför andra som Du gör!
En annan sak som förvånar och smärtar mig är att en person jag känner lite sa ärligt till mig att min familjs sjukdom gör att den här personen inte söker sig nära mig fast den skulle vilja det för att man är rädd för bekymmer...
Undrar hur många av er , mina vänner är mina riktiga vänner?
